Jag suger på att blogga.

Ville så gärna från början vara aktiv med att skriva blogg. Så jag påbörjade den här bloggen.. så dröjer det så det jag skrivit blivit förändrat och behöver uppdateras.. så jag skriver lite till.. jag skrev om mitt jobb och om Didrik. Meningen var att jag skulle skriva om mina andra vackra också.. Meningen var att jag skulle tillägga en hel massa... men nu har den här bloggen legat i redigering så länge att jag väljer att posta den.. Hellre det än inget alls.



************************************************************





Jobbet går bra, jag har tagit väldigt mycket ansvar och blivit god man för min brukare. Vi behöver en till på arbetetsplatsen. Så jag har själv skrivit annonsen och jag har plockat ut elva stycken. Jag har intervjuvat dom. Sedan har jag tillsammans med min brukare valt ut 4 stycken för ytterligare intervju. Sedan har vi äntligen hittat en som blev anställd. Sen hoppas jag att 8 dagars intro har gett lite resultat. Förut har det vart 3 dagars intro, och det har aldrig riktigt fungerat. Det är sååå himla mycket information som jag ska ge och som ska kommas ihåg av den som blir introducerad. Men jag har stora förhoppningar på den vi anställt och tror det kommer bli bra.



Jag har ansvaret för ekonomin och för all typ av post. Så jag är glad över att ha en ny anställd som kan hjälpa till lite med andra typer av sysslor som jag känner att jag inte riktigt hänger med. Sen har det hänt lite saker på jobbet där jag verkligen var tvungen att ta itu med saker jag inte har gjort förut. Helt enkelt en krissituation. Jag har fått sitta i möte med diverse myndigheter. Spenderat timmar i telefon och fyllt i massor av olika blanketter. Eftersom jag har tystnadsplikt så kan jag inte säga vad det handlar om. Men jag känner att ansvaret växer och jag jag ska ta reda på reglerna runt detta. Vad det gäller alla extratimmar och vad jag ska redovis som arbete osv. Men ändå så visst var är det mycket jobb, men jag känner ju ändå att jag behöver en "challenge" och det känns så bra när man ror det iland.


Helt enkelt.. Jobbet går jättebra just nu.. Mycket jobb men det går bra!











Kärleken går bra, Fredrik är alltid den som är hjälten och helt underbar. Jag är så glad att han fick jobb i Glava efter att Volvo varslade honom. Fredrik behöver att jobba. Han blir galen om han inte har något att göra. Men upp till Fredriks kaliber kommer jag aldrig. Han är bara en alldeles underbar skatt som jag lyckats att sjörövat från någon som säkert förtjänar honom. Jag är en pirat....Rawwr


Barnen mår fint. Didde är en underbar kille, man ber honom om en sak och han säger "Ja, mamma" och gör det med en gång. Däremot så fort han är utanför min radar så lyckas han alltid hitta på dumheter. Som att hälsa på kompisar efter skolan och inte komma hem. Så jag får i panik sitta i telefon och ringa runt medan jag har någon av hans systrar aktivt leta efter honom. Eller så hittar han på något riktigt dumt och gör som han gjorde för några månader sedan.

Drar ifrån Fritids och sticker ner till Konsum Styckåsen. Jag får ett samtal precis när jag är på väg till jobbet. Då är Didde på Konsum, tagen av en butikskontrollant. Jag ringer till min brukare föklarar hur det ligger till och säger att jag blir sen. Min brukare är hur gullig som helst och säger att ta min tid, även fast att jag vet att h*n ligger och vänter på att få mat, medicin och bli torr.

Jag kastar mig på cykel och möter en skamsen Didde, föreståndare, butikskontrollant och två poliser inne på Konsums kontor. Jag är såå glad att polisen var där. För att jag ville att det skulle vara en skrämmande upplevelse för Didde. Vilket det verkligen var. Han var så skamsen och det var en sådan obehaglig, generande och skrämmande upplevelse för honom.
Polisen var sträng och bister, butikskontrollanten talade om för honom att hon såg redan innan han hade stoppat ner godiset i väskan att han var på väg att snatta. Föreståndaren var väldigt tydlig med att sådan beetende var inte tolerat i någon affär och han var härmed inte välkommen till hans butik om han inte hade en vuxen med sig. Så det var en tyst liten Didde jag cyklade hem med.

Sedan beslutade skolan att vi behövde ett "krismöte" och jag måste säga att det hela gick lite "overboard" dels att jag inte ventilerade vad som borde ha blivit sagt. Dels att jag efter mötet kom på allt jag borde ha sagt och gjort.

Så jag är inte alls nöjd med det mötet. Mötet baserades på att det är praxis att sådana här saker alltid anmäls till sociala och därför behövde vi förbereda oss. Oss?! Pytt heller!

Jag kommer in i ett rum med 6 andra. Jag kände det nästan som att det var som en rättegång där jag var brottslingen. Men istället för att jag tog upp fighten och hade koll på vad jag skulle säga och inte så var jag totalt oförberedd. TOTALT!

Jag hade inte ens riktig koll på vem kvinnan var på min högra sida. Jag antar genom uteslutningsmetoden att hon var rektor.
Hon satte igång och tjata om att Didde behövde sällskap när han cyklade till skolan. Att jag skulle alltså cykla med honom till skolan. Till saken hör det dock att Didrik aldrig kommit för sent till skolan. Men denna rektor ansåg att det fanns då risk att Didde hittar på dumheter på väg till skolan. Hon hade som förslag att eftersom mitt och Fredriks jobb inte tllät alla dagar att följa Didde till skolan så skulle han gå på fritids från 7.00 dom dagarna.
Fy fan va taskigt. Ska han inte GÖRA annat än att vara i skolan, delvis fritids, samma lokaler dock?! Och ja visst, om det visade sig att Didde inte klarade sin cykeltur till skolan utan gjorde annat osv så skulle jag självklart ta itu det med det och göra vad som krävdes för att lösa det. Men han har klarat det galant, så why fix it if it aint broken?

Det mest irreterande var att hon antog liksom att jag bara skulle säga ja. Jag fick verkligen vara riktigt tydlig och vara lite (väldigt lite, vill ju inte smälla en bomb inne på skolan) och säga att NEJ, vi kommer inte fjanta runt och följa Didde till skolan eller låta honom gå extratimmar på fritids så länge inte JAG ser att det behovet finns.

Så den fighten tog jag.. med hull och hår. Så det tog fokus av det viktiga som behövdes tas upp. Till exempel, Didde stack från Fritids och snattade från Konsum. Didde verkar kunna göra lite som han vill på skoltid, om han blir "trött" så får han lämna lektionen för att göra annat i samlingsrummet. Jag försökte att ta upp vad vi skulle göra åt det faktum att Didde har lite andra regler än dom andra barnen, då avbröt rektorn mig med att "Det ordnar vi här på skolan" Och återtog diskussionen om Didde behövde sällskap till skolan eller inte.

Och sen diskuterade vi att Didde behöver bli omvaliderad. Eftersom Didde har fått en diagnos som kallas för "Autismliknande tillstånd" när han var tre år av Neuropsykiatriska Enheten i Karlstad. Jag ansåg att den var fel redan då. Kanske är det något med honom kanske är det en "diagnos" men inte fan är det "Autismliknande Tillstånd".
Didde lärde sig att tala väldigt sent.. Jag menar väldigt sent. Så när utredningen gjordes så förstod han inte egentligen någon annan än mig. För att jag visste vilka ord han förstod och hur man pratade med honom. Men eftersom man som förälder inte få delta i testerna utan endast titta på så gick det som det.


Dom pratade i den här stilen "Kan du visa hur man gör ett rakt streck" (Jag skulle ha sagt: Titta mamma gör med pennan! Å nu Didde!), Dom säger: "Kan du tala om vad för färg flickan har på kjolen?" (Jag skulle ha sagt: Titta fin flicka, titta flickan har kjol. Lika? "pekar på en annan färg") alltså jag fick sitta där och titta på när dom pratade grekiska med min son. Han förstod dom inte och då valde han ignorera dom. Så stämpeln kom "Brist på Samspel" . Vilket är en vald och väldigt stor valid del utav själva diagnosen. Tro fan det att man har brist på samspel när folk pratar grekiska?! Jag hade också ignorerat en person som följde mig en hel dag och försökte prata grekiska.


Nåja. vi har vart på möte jag och Didde i karlstad hos Team Autism. Så nu är bollen i gungning, bara vänta och se.

Till min Micha

Det är sent och jag borde sova.

Jag fick idag för mig att jag skulle leta upp en singel som Sevan <3 spelat in för tusen år sedan. Och jag tog förgivet att den låg i min låda med "minnen".
Så jag blev sittandes. Än har jag bara gått igenom en bråkdel av det. Men av det jag hann gå igenom, så fann jag den här dagboksanteckningen:

5/8-1990:

"Jag sitter och funderar på varför jag aldrig skriver något om Micha. Varken i dagbok eller i dikt. det är så oförklarligt. Det känns som ämnet är så stort att det inte finns ord att täcka kärleken med. Jag kan inte skriva något om det. För det skulle aldrig bli tillräckligt bra. Jag vill att om jag någon gång skriver om Micha så ska det bli det bästa jag någonsing skrivit. Men jag är inte mogen för det än. Kanske blir jag det aldrig. Det här som jag skrivit är ingen dikt utan bara en liten hälsning."


Två blänkande ögon.
Stora, intresserade.
Ett tandlöst skratt.
Mjuk dreggel.
Skrattar med ivrigt sparkande babyfötter.
Kiknar.
Mjukt lent babydoftande skinn.
Så lent.

Världen och universum stannar för en sekund när din blick finner min och ditt ansikte lyser upp.
Tiden stannar och allt står stilla omkring oss.
Vi befinner oss i tidens öga.
Det finns bara du och jag.
Ett underbart tandlöst leende som stannar tiden, som fryser sekunden.

Och det är kärlek..

Kärlek


Tack för att du finns!
Hälsningar Mamma
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Blev rätt rörd när jag läste det, även en 16 årig Itha kan sätta fingret på vad hon känner :)

Kram och Sov gott!

Climbing that mountain!

Nu har man just grillat halomi spett. Penslade lite med japansk soya och vitlök, helt juvligt gott!
Quorn, Scampi, Succini och champinjoner. Intressant blanding men oh så gott.

Idag har jag gjort en av dom saker som jag har på min "att göra" lista.
Eftersom jag nu är tillbaka till verkligheten igen så finns det många saker som jag är ledsen över.
Saker jag vill göra men inte gjort för att jag mått så dåligt. Saker jag mår dåligt över att jag inte gjort.
En av dom sakerna var att ta kontakt med Bengt igen. Så ikväll gjorde jag det! Det var urfint att få höra hans röst igen och att få tala med honom om åren som gått och hur det är med Gabriel. Jag ska köpa en födelsedagspresent till Gabriel som jag ska ta med mig upp till Stockholm nu i slutet på månaden. Jag och Bengt ska träffas och ta en fika.
Jag känner att det är alldeles för tidigt än att komma hem till dom. Alldeles för mycket av henne där. Bengt sa det att det ser precis likadant ut nu som då. Det visste jag redan. Inte Bengts stil att ändra på något :)
Vill inte träffa Gabriel riktigt än. Känner att jag inte är redo. Är rädd att jag ska sitta och gråta som en idiot. Det blir ju bara obehagligt för Gabriel. Nej, jag ska träffa honom och bara le och ge honom en kram. Men inte än. Som sagt ett steg i taget! Jag ska som sagt köpa med mig en present till Gabriel, ska ge honom ett World Of Warcraft spel och ett game card. Så tänker jag skriva ett brev till honom också. Och behöver han hjälp i spelet så kan jag spela med honom lite också. Jag har ju spelat wow i 6 år nu så något kan jag säkert hjälpa till med.
Anyway, jag känner mig jätteglad och lycklig för att äntligen äntligen ringt Bengt. Han ska ta med sig Sevans smycken så att jag får välja ut ett som minne, vilket jag verkligen är så glad över! Dessutom lovade han att ta med sig kort också.. Kan det bli bättre?
Ska besöka graven också när jag är i Stockholm men det gör jag ensam.

För övrigt har jag jobbat hela dagen idag. Och ska jobba hela helgen. Så nu är det dags att gå och lägga sig eftersom det blir ett låångt pass imorrn.





<3

Känns nästan som jag har det oförskämt bra nu för tiden.
Idag har det vart sooool hela dagen, helt underbart!
Att dessutom vara helt ledig denna dagen gjorde det ju inte sämre <3

Jag provade förresten min ny plattång, herregud vilken skilllnad.. Det gick jättefort att platta håret. Brukar ta evigheter. Så jag har gjort ett uppköp! Yay

För övrigt har jag bara städat idag. Hade tänkt sätta lite vårlök men det får jag spara till en annan dag.
Min morbror är på besök så vi beslöt oss för att äta middag nere vid brygga.. Attans god mat och barnen uppskattade det med. Det var en sån underbart varm sommarkväll. Jag bara njöt.. Didde blev lite sockertriggad men annars var allt bara så perfekt det kunde bli.

Sov gott!

Ännu en dag

Ja eftersom jag nu vart så duktig och börjat blogga måste jag väl försöka att fortsätta.

Igår gjorde jag min första anmälan ever till KO (konsumentombudsmannen).
Anmälan gällde ett kampanjerbjudande som skickats ut till företag och som ser ut som en vanlig räkning (?!).
Det gäller ett Office 9 Pro. Set ser ut som du beställt ett office paket och det är t om med ett specifierat betala senast datum. Ser precis ut som en vanlig räkning med tillhörande inbetalningstalong. Detta skickas bara ut till företag och jag gissar att det är lönsamt nu när det är semester och det är en hel del vikarier. Gjorde mig skitarg iallafall och min lilla tant blev rädd. Summan är ju 2390 skr så det är inte en struntsumma heller. Inte för små företag.
Så nu har jag anmält ProMedia Kontor & Data. May their souls burn in hell!
Folk som skrämmer slag på min tant förtjänar min ilska. *nods*

Oj bara på kul så sökte jag på Promedia Kontor & Data + Konsumentombudsmannen för att se vad som kom upp. http://www.dagensmedia.se/nyheter/article18720.ece
Ja ja, jag är inte förvånad.


Jag jobbade bara halvdag idag, och det tog mig ett bra tag att inse att det var vackert väder.
Vi tog med vovve in till stan och köpte några öl. Hon drar som bara den när man går med henne.
Har klagat till Fredrik om detta dragande. Men har han alltid fått mig att tro att det beror på mig mer eller mindre. För så gör hon ju inte med honom.
Jo visst du, hon drog och Fredrik stapplade efter. Jag blev smågrinig. Han blev smågrinig.

Ja det var ett jädra grinande. Hon flåsa och flåsa och visa vitögon och flåsa litt till.
Det såg t om värre ut än när jag går med henne. Jag låter inte vovve gå först utan det gör jag.
Fredrik menade på att hon är så liten och att hon "lär" sig. Men hur lär hon sig då? Vi måste väl visa hur man gör utan att låta hunden gå först och dra och dra och draaaaa.
Jag tog henne på hemvägen. Gick bra mycket bättre men hon var väl sleten efter allt dragandes.


Sen grillade vi fläskarré och åt färskpotatisallad med getost. Attans gott. Didde blev sen för han spelade brännboll med två andra pojkar och vann med 10- 0 :D
Heja Didde!

Mone med pojkvän, jag och Alice satt ute och prata efter maten. Vi skrattade så vi dog och hade jättetrevligt, men sen kom myggorna och höll på att äta upp oss. Så då fick vi ge oss.

Vovve fick ett märgben som hon var så där jobbigt besatt av. Morrade och hade sig. Högg t om efter Fredrik. Jag ser ett problem, han gör det inte. Vet inte riktigt vad som är rätt eller fel. Han tog det ifrån henne ialf och satt med märgbenet mellan fötterna utan att hon fick ta det en stund.
Det känns som att det är rätt att göra så.. Men att hon hugger efter oss känns absolut inte bra. Det måste stoppas nu. Ska försöka ta reda på så mycket som möjligt ang det här.


Hoppas det blir fint i morgon för då har jag ledigt! Då ska jag bara ligga och lapa sol. Jobbar ju hela helgen från 7:30 - 20.00 varje dag. Så imorrn gäller det!



Sov gott alla!

Jaha så var det dags igen

Efter flera års avhållsamhet från allt vad blogg heter har jag nu beslutat att återuppta att fläka ut mig via blogg.

Tror att det kommer bli bättre denna gången än vad det gjorde sist.
Mår prima skinka nu för tiden och det händer så himla mye könstigt och roligt hela tiden.
Så varför inte..
Det är värt ett försök ialf!

Värt att tillägga är väl att jag lyckades ramla när jag skulle ta mig över hundstaketet. Tog emot mig med handen och jag lovar att jag trodde att armleden var bruten.
Låg en bra stund och ylade. Stackars lilla vovve blev orolig och sprang fram och tillbaka innanför staketet med typiskt labradorstirriga ögon "Vad hände?! Vad hände!? Vad har hääänt?!"

Sen konstaterade jag att den var nog inte bruten och lugnade ner vovven. Åkte till läkaren som talade om att jag hade sträckt den. Ordentligt svullen var den iallafall. Så eftersom jag lyfter mycket på jobbet så blev jag tvungen att vara hemma över helgen. Kändes inte bra alls eftersom det är svårt att hitta ersättare.
Märktes när jag kom tillbaka idag. Allt var lite kaos. Men det fixade sig ändå.

Idag kom min platt tång!
Min kära Alice har ju förstört Obh Nordica 3085. Alldeles repig och det är aptrist att platta håret med den.
Var det visserligen innan med *wink*

Så nu har jag införskaffat mig en Ga.ma Nano Tourmaline. Får hoppas den är bättre än den gamla.
Alice blev ju gla förstås eftersom den gamla är hennes nu.

Fredrik har fått jobb iallafall och nu känns det bara som att det är bara tuta och köra igen.

Regn idag igen, gah >.<

Men är ledig imorrn, icke att förglömma.